Mandelqvist

Jag visste redan förra veckan när svärmor satt i köket och snörvlade att det här inte skulle gå obemärkt förbi. En vecka senare ligger jag med rinnande näsa, stickande hals, kliande ögon och en frossande hud som påminner om färsk kyckling. Jag gnäller på facebook och min kollega svarar att "du som är så effektiv kan säkert vara sjuk snabbt och effektivt också". Det värsta är att jag för ett ögonblick ser det som en möjlighet. Men det är innan kroppen säger åt mej på skarpen igen. Så styrelsehelgen i Stockholm ställs in och jag som hade ansvar för åtta julklappar som ligger här i den packade resväskan.

Så eftersom jag nu ”förstår” att kroppen beordrar vila bestämmer jag mej för en helg när jag verkligen ska blicka inåt. Till min hjälp läser jag boken Andarna mitt ibland oss. Jo, jag är lite av en spökfanatiker, det hör till om man bor i ett hus med flera hundra år på nacken. Ena stunden ”vill” jag kunna känna och få kontakt, andra stunden blir jag ruskigt mörkrädd. Så när jag vaknar i hostattacker under natten läser jag en stund, speciellt de kapitel som har karaktären av instruktionsbok. Jag blir dåsig, somnar med texten på näthinnan och vaknar med ett ryck en stund senare och tycker att det rör sig i rummet. Tänder lampan. Stänger av alla sinnen. Nä, utforskar mer i morgon, den andra sidan känns alltid lite läskig i nattmörkret.

På morgonen hittar jag författaren, tillika en av världens främsta medium på Youtube. Jag blir besviken av att hitta en Dr Phil-typ, stajlad av Hollywood. Fast det är inte sämre än att jag går vidare till hans hemsida, blir medlem och funderar på att vara med på en av hans nätseanser om en vecka. Bara jag klurar ut när 09:00 pm EST är.