Mandelqvist

Min 18-åriga son är långt ifrån någon dunjohan (som min mormor skulle ha sagt). Han är mest med polarna. Håller en ganska låg profil och man vet inte rikitgt om han har flickvän eller bara är kompis. För en längre tid sedan hände dock följande scenario. Han hade bestämt träff med en riktig pudding som han träffat på nätet. Han visade bilder och det var onekligen en söt tjej. Så kepan fick vara hemma och syrran stajlade håret på honom, så där så det ser ut som om dom stuckit huvudet i torktumlaren och sedan skyndat sig att spreja.
Men helt säker kände han sig inte så han tog sin bästa kompis med på dejten. De tog bussen in till Falun, tog sikte på mötesplatsen men ställde sig på osynligt avstånd. När tjejen dök upp hade hon ett par snickarbyxor på sig. När sonen såg detta gömde han sig bakom hörnet. Lät kompisen kika fram och bekräfta det hemsta faktum – hon hade snickisar. Så grabbarna backade därifrån och tog bussen hem igen. Den stackars tjejen fick aldrig veta varför dejten inte dök upp.
Ja, det är väl vad man kan kalla ytligt!